Eurovision song contest!!

Assalam aleykum ärade och dyrbara syskon i islam. Jag ber Allah att ni befinner er i ett tillstånd av god hälsa och stark iman.

 

Subhan Allah, jag känner mig lite upprörd just nu och måste dela med mig lite av mina tankar. Jag vet att det inte är den bästa tiden att skriva på, men ha Sabr med mig in shaa Allah. Min avsikt med detta inlägg är inte att skyldiggöra någon och inte heller få någon att må dåligt utan endast för att väcka era tankar med Allahs vilja.

 

Efter fajr bönen imorse (inatt?) loggade jag av någon anledning in på facebook och det som mötte mig gav mig en rejäl chock. Jag möttes av strömmar av uppdateringar av folk som grattar Sverige och Loren(?) för vinsten av Eurovision song contest. För några år sedan, av min okunskap brukade jag också titta på detta onödiga, tidsfördrivande och rentav strunt program. Det jag kommer ihåg mest är att man sitter och kollar på en massa medelålderskvinnor som skuttar omkring i bikini och sjunger om jag vet inte vad.

 

Det som gjorde mig mest chockad med dessa statusuppdateringar var att de kom från muslimer! Jag vet mycket väl att det finns många muslimer som lyssnar på musik och att vissa försöker rättfärdiga musik genom att säga att det är halal så länge det inte är några dåliga ord osv. Men seriöst, Eurovision song contest??? Hur kan det vara halal att kolla på massa halvnakna män och kvinnor som dessutom sjunger, detta går inte att rättfärdiga.

 

Och sen att faktiskt glädjas åt Sveriges vinst är lite sorgligt, speciellt när syskon just nu dör världen över, jag tror inte någon har missat att våra bröder blir mördade som flugor, våra systrar blir våldtagna och önskar att de fick dö pågrund utav förnedringen att bli våldtagen av en kuffar och våra barn blir slaktade just nu! Just nu, när vi sitter och kollar på shaytans verk så dör våra syskon i Syrien, subhan Allah, och vi är glada för att Sverige vann i en musik tävling?! Detta är riktigt pinsamt, vid Allah, jag skämdes när jag läste alla statusuppdateringarna från muslimer som grattade Sverige för vinsten, förstår vi inte att shaytan verkligen har lyckats med sitt uppdrag när vi ignorerar våra plikter gentemot våra syskon och ägnar så mycket tid åt dunyan.

 

Vi bör frukta Allah på riktigt för vi kommer att ifrågasättas angående våra handlingar, vi kommer att få stå till svars en dag till varför vi inte svarade på våra syskons rop om hjälp. Istället för att fixa eurovision song contest fester som håller på till halva natten, borde vi sitta och gråta för vår ummah (nation).

Profeten (sallallahu aleyhi wa sallam) sade: The similitude of believers in regard to mutual love, affection, fellow-feeling is that of one body; when any limb of it aches, the whole body aches, because of sleeplessness and fever.

[Sahih Muslim, Book 032, Number 6258]

Må Allah påskynda segern åt muslimerna, Må Allah skydda och bevara våra syskon i Syrien och överallt i världen där de går igenom svårigheter och förtryck och Må Allah låta tyrranerna falla hårt! Ameen.

How to be modest- Colorful outfit

Salam aleikom!
Det var ju riktigt längesedan vi hade en how to be modest-oufit här på bloggen, så nu är det dags. Hoppas ni tycker om den!:)
Skjorta Kappahl Tröja Cubus Kjol Gina Tricot Hijab Present från Kosovo

Detta var min lilla look för er idag!
Fred vare med er,
Rahma

Bismillah!

En kort påminnelse!

Jag anser att födelsdagen är överskattad och misstolkad(för de som firar den) men framförallt BID'AH!. För vem var det egentligen kämpade i nio månader? Blödde, grät och kämpade för att du skulle komma till denna jord på bästa sätt med det bästa välkommnadet? Förlorade sin figur för din skull? Sin aptit för din skull? Sina vanor för DIN skull? Lämnade jobb och vänner i nästan två år för din skull? Sina träffar med vänner och sin hobby? Kämpade dag och natt för ett leende på dina läppar? DIN MAMMA! UMMEK! L'WALIDA!♥
Ändå sitter vi och klagar på att festen va dålig, tårtan för liten och presenterna för få! SUBHANALLAH! Att vi inte skämms! Presenterna, tårtan och all din livs tid ska vara dedikerad till din mamma! Och till och med det räcker inte för vi kommer ALDRIG kunna ge tillbaka en procentandel av det våra mödrar gett oss!
Så nästa tillfälle då du fyller år. Stoppa din mamma. Pussa henne på pannan och lova att du ska göra ditt bästa för att se hennes lycka! För våra mödrars leende är bland det finaste på jorden ALHAMDULILLAH!♥

En man kom till Profeten salallahu allayihi wasalam och frågade:
"Allahs Profet, vem förtjänar mest att jag behandlar på ett bra sätt?
Han sade: "Din mor! - Och vem därefter? - Din mor! - Och vem därefter? - Din mor! - Och vem därefter? - Din Far!" (Muslim; Riyadh-us-Saleheen nr 316)

 

 

Vill passa på att be om ursäkt för min frånvaro. Ska inshaAllah bättra mig!

Fi amanillah!


Frukta Allah

”O ye who believe! Fear Allah as He should be feared, and die not except in a state of Islam.”

Ya ayyuha allatheena amanooittaqoo Allaha haqqa tuqatihi walatamootunna illa waantum muslimoona

Surah 3:102

 

Bismillah!

 

Subhan Allah, medan vi planerar vad vi ska göra i sommar så rinner tiden iväg. Vem har garanterat att vi ska få uppleva sommaren? Vem har garanterat att vi ska få uppleva morgondagen? Hur många personer var det som stod livslevande vid vår sida förra året som nu har lämnat oss?

En dag kommer vi att få stå till svars för våra handlingar så vi bör därför vara väldigt försiktiga med det vi gör och det vi säger. Det är våra handlingar som kommer att följa med oss till graven, allt annat stannar kvar i dunyan, men ändå spenderar vi mer tid på att försöka förbättra våra världsliga ting istället för att förbättra våra handlingar. Varför?

 

(It will be said to him): "Read your book. You yourself are sufficient as a reckoner against you this Day." And We have fastened every man's deeds to his neck, and on the Day of Resurrection, We shall bring out for him a book which he will find wide open.

Surah 17:13-14

 


#Y.O.L.T

Salam aleikom!
Denna video behöver inget intro, ta er tid och kolla på den. Ni kommer inte att ångra er.
Fred vare med er,
Rahma

Vakna!

”Death will be a very rude awakening for those who have been sleep walking all their lives.”

- Abdulbary Yahya

 


Jag är muslim

Assalam aleykum warahmatullahi wa barakatuh

 

I helgen var jag på JAG ÄR MUSLIM konferensen i Göteborg. Ma shaa Allah vilken underbar konferens det var, med en blandning av lärdom, skratt och tårar. Jag måste helt ärligt säga att detta var en av de bästa konferenserna jag har vart på, och alhamdulillah jag har vart på ganska många konferenser.

 

Man kände att man verkligen befann sig i en islamisk miljö och arrangörerna försökte sitt yttersta att undvika beblandning vilket var väldigt uppskattat. Dessutom var de som arrangerade konferensen otroligt hjälpsamma och generösa, ma shaa Allah, må Allah belöna dem med allting gott.

 

Men bäst av allt var ju föreläsningarna som verkligen gav en tankeställare, inspiration och konkreta tips på hur man ska göra dawah ute i det samhället vi lever i. Subhan Allah, det är så viktigt att ge dawah, det är vår plikt som muslimer att sprida budskapet av tawheed till folk runt omkring oss.

 

Jag kan inte ge nog med beröm för konferensen så bra den var, jag hoppas att det kommer fler liknande konferenser i framtiden in shaa Allah!


Värde

Assalam aleykum wa rahmatullahi wa barakatuh

 

Ibland känns allt så värdelöst och utdraget, men sen så råkar man lyssna på en ayat från Koranen som får ens hjärta att hoppa till och man inser äntligen vad som verkligen har värde i detta liv.

Alhamdulillah.

 

”And the servants of the Most Merciful are those who walk upon the earth easily, and when the ignorant address them [harshly], they say [words of] peace”

 

25:63


När sorgen slår och du känner ingen utväg

Salam aleikom mina syskon!

Det var ju ett riktigt bra tag sedan jag skrev något här och helt ärligt har den här semestern från bloggen gjort mig gott. Det är skönt att slippa känna pressen att skriva en massa inlägg och att fantasin alltid måste vara på topp men såklart saknar jag bloggen och alla era kommentarer så det fick mig att komma tillbaka lite snabbare än planerat.
En sjukdom som många inte ser som viktigt och ibland får man känslan att många tycker att det är en påhittad sjukdom, ni kanske undrar vilken jag pratar om eller så vet ni redan, det är depression. Depression är en pyskisk sjukdom som oftast orsakar nedstämdhet och ångest. Ni ska inte tro att jag lider av denna sjukdom men jag känner att det är väldigt viktigt att prata om den här sjukdomen och visa att genom att på ett andligt och spirituellt plan, finns utvägar. Nedstämdhet kan beskrivas som en svart kappa som betynger en axlar och får ens omvärld att se väldigt mörk och tom ut. Man är ledsen, har lätt till tårar och är allmänt deppig. Nedstämdhet, vet jag går att bota utan några tabletter och speciella övningar, då jag själv led av nedstämdhet en tid tillbaka.
Min personliga resa med nedstämdhet och vägen ur det är vad jag vill dela med mig av med er och med Guds vilja så kanske ni kan få tips och idéer om hur man kommer ur detta om ni själv känner/känt som jag har gjort. Nedstämdheten för mig började sakta men säkert men "utbröt" ordentligt vid en väldigt stressig tid för en student: Tentaperioden. Jag kände mig stressad och dygnets timmar räckte inte till. Jag åt otroligt dåligt och livnärde mig nästan bara på te och kakor under den här perioden. Jag drog mig tillbaka från vänner och familjen, spenderade största delen av tiden framför en dator med uppsatser eller med näsan i böckerna. Jag sov väldigt lite men kände jag mig inte trött. Under denna period hade jag nästan glömt bort Islam och fann aldrig tid att göra något som hade med religionen att göra. Det var som att tiden och världen gick vidare men att jag var fast i något hörn och såg bara på. Jag var inte delaktig som en utomstående som tittade in. Vad som gav mig lycka under den här tiden var då att tentorna som jag pluggade så hårt för faktiskt gick bra, men jag ska säga att det var en väldigt kortvarande lycka som försvann snabbt när de mörkare tankarna trängde in i huvudet. Tankar som gjorde att jag spg ner på mig själv, tankar som fick mig att tro att jag var ensam och ingen brydde sig. De tankarna var som överrumplade mig och det var allt jag tänkte.
Den var en väldigt nedstämd och mörk tid, det var som att tiden aldrig rörde sig , som att vara fast i en evighet. Men då en dag kom jag plötsligt in på en hemsida och på skärmen kom denna vers upp:"Don't be sad, Allah is with us" 9:40. Subhan'Allah, styrkan av en vers fick mig att se hela mitt liv framför mig och tanken som slog mig var; "Har jag glömt min Herre?". Herren som har välsignat mig med detta liv, med en god hälsa, med en underbar familj, med älskade vänner och med en välutvecklad hjärna. Alla välsignelser hade jag helt och hållet lämnat åt sidan och såg inget ljus i slutet av tunneln. Inom loppet av minutrar insåg jag att jag har aldrig varit ensam, Allah är alltid med mig. Men jag hade valt att inte bry mig faktumet och religonen försvann. Hur kom jag tillbaka? Hur hittade jag utvägen? Jag insåg att mitt syfte i denna värld är att dyrka Allah och att jag inte levde upp till detta. Hur kunde jag kalla mig muslim och inte praktisera religonen? Hur kunde jag lämna hela min religion åt sidan och ignorera min Skapare? Vad skulle jag göra om jag dog i detta tillstånd? Hur skulle jag kunna möta min Skapare med denna skuld? Dessa frågor fick mig att tänka om, gjorde verkligen a 180 och förändringen skulle komma nu inte imorgon. I just den stunden reste jag mig upp ur den stol som jag hade spenderat så mycket tid och lämnade mitt sovrum som jag gjorde till en liten hydda för mig själv. Jag gjorde tvagningen och gjorde mig i ordning inför bönen Asr' som då precis gått in. Har nog aldrig dragit ut på en bön som jag gjorde den gången, jag ville inte resa mig upp ur sajda' och ville inte lämna den plats jag var närmast min Herre. Sedan gick jag tillbaka till mitt sovrum och satte nu på en Koran-cd och lyssnade till Allahs ord när jag fortsatte med plugget. När alla kom hem på kvällen så började jag sakta men säkert att spendera mer tid med dem och jag kunde se i mina föräldrars ögon den lycka att ha sin dotter tillbaka. De nämner nu i senare tider att det var som att jag inte var mig själv, att jag vore någon annan. Helt ärligt så är det sant, för jag kan aldrig förstå hur jag lät det gå så långt, till den grad att jag tappade bort mig själv. Ni ska förstå att det hände verkligen inte över en natt och det var svårt att lämna det mönster man hade skapat för sig själv. Men vad jag använde mig av var en tidsplanering och följde den vilket gjorde att jag balanserade tid för religionen, tid för skolan, tid för familjen och tid för mina vänner. Jag vet nu att mitt humör ändrades efter att min syn på omvärlden ändrades. Jag var inte ensam, jag hade Allah, jag hade familjen och jag hade mina vänner. Det var inte jobbigt längre, då jag visste hur jag skulle balansera saker och ting och fick alhamdulilah saker gjort också vilket bidrog till den positiva utvecklingen för mig. Tilltro till Allah, balans i mitt liv och en positiv attityd gjorde den största förändringen för mig. Alhamdulilah. Glöm aldrig mina syskon:

"Maee yahdihillahu fala mudilla lah, wa maee yudlilhu fala haadiya lah."

"Whomever Allah guides, no one can misguide, and whomever Allah misguides, no one can guide."

Fred vare med er,

Rahma

 

 


Missa inte!!

Assalam aleykum wa rahmatullahi wa barakatuh

 

Jag hoppas att allt är bra med er och att er iman är på topp.

 

Jag tänkte bara snabbt påminna om en föreläsning som ska äga rum nu i helgen. Det är den populära föreläsaren Anas Khalifa som ska komma till Stockholm och föreläsa i Fittja moské på lördag endast för börder kl. 17.00 och på söndag endast för systrar kl. 17.00, in shaa Allah. För de som inte vet vart Fittja moské ligger så kommer det finnas folk i centrum som möter upp en och visar vägen.

Försök att inte missa detta in shaa Allah!


Sa'ad ibn abi Waqqas

Assalam aleykum wa rahamatullahi wa barakatuh


Varje gång jag lyssnar på föreläsningar eller läser om Profeten Mohammeds (sallallahu aleyhi wa sallam) följeslagare blir jag så fascinerad av deras starka karaktärer och övertygelse.

En av de mest inspirerande följeslagarna enligt mig är Sa’ad ibn abi waqqas, hans övertygelse, styrka och mod är verkligen beundransvärt.

 

Sa’ad (ra) var en ung man och bland de första som accepterade islam. Han kom från en välbärgad familj och var Profetens (sallallahu aleyhi wasallam) morbror.  Sa’ad (ra) var en person som med starka band till sin familj, han var speciellt nära sin mor.

 

När Sa’ad (ra) accepterade islam glädjes Profeten (sallallahu aleyhi wasallam) åt nyheterna, men Sa’ads (ra) mamma blev förfärad att hennes son accepterat islam.

Sa’ad återberättar: ”När min mor hörde nyheterna om min islam blev hon ursinnig. Hon kom upp till mig och sade: ”O Sa’ad! Vad är det för religion som du har anammat som har tagit bort dig från din mor och far…? Vid Gud, antingen överger du din nya religion eller kommer jag varken äta eller dricka tills jag dör.  Ditt hjärta kommer att brytas av sorg över mig och ånger kommer att konsumera dig på grund av din gärning, och folk kommer att kritisera dig för alltid.

 

Sa’ad sade till sin mor att inte utsätta sig själv för något sådant för han skulle inte överge sin religion för någonting. Men hon vägrade äta och dricka i flera dagar tills hon blev utmärglad och svag.

Sa’ad (ra) försökte få sin mamma att äta och frågade henne ständigt om hon ville ha någonting att äta eller dricka, men hon nekade.

 

Tillslut sade han till henne ”Ya Ummaah! Trots min starka kärlek till dig, är min kärlek till Allah och Hans sändebud starkare. Vid Allah, om du hade tusen själar och var och en avgår en efter en, skulle jag inte överge denna religion för någonting”

 

Subhan Allah, kan ni tänka er vilken övertygelse och ihärdighet denna sahabi hade! Hans älskade mamma var på väg att dö framför hans ögon, men han tvekade inte för en sekund och höll fast vid sin tro.

 

När Sa’ads (ra) mamma insåg hur övertygad hennes son var, gav hon ovilligt upp och åt och drack. Det var efter denna händelse dessa ayat i Koranen uppenbarades:

 

"And we enjoined on man to be good to his parents. In pain upon pain did his mother bear him and his weaning took two years. So show gratitude to Me and to your parents. To Me is the final destiny. But if they strive to make you join in worship with Me things of which you have no knowledge, obey them not. But behave with them in the world kindly, and follow the path of him who turns to Me in repentance and obedience. Then to Me will be your return, and I shall tell you what you used to do." [Soorah Luqman (31): 14-15]


Inspiration for the summertimes!

Salam aleikom!
Som vi alla hijabister vet så kan det bli lite svårt att hitta rätt klädsel till sommaren då samhället rättare sagt klär av sig under den säsong som kommer. Men för att vi ska kunna vara lika modest året om och kunna trivas i det vi bär, så har jag sammanstält lite inspiration för de varmare tider som är framför oss! Bilderna är ifrån bloggen www.hijabilookbk.tumblr.com, en källa för hijabister som letar efter hijabimode! Så många fina bilder med olika kombinationer i kläderna, amazing!
Och er som kanske ska vara med på ett bröllop i sommar, Yesmin Ks outfit är oerhört vacker!
And one more! Dock inte samma person, som ni kan se :)
That was all from me, hoppas att ni blev lite inspirerade inför sommaren!
Fred vare med er,
Rahma

The reminder

“And remind, for indeed, the reminder benefits the believers.”

 

Surah 51:55

 

Assalam aleykum ärade syskon i islam.

 

Mycket av det vi skriver om på bloggen gällande islam känner nog de flesta av er redan till. Men vårt syfte är inte att lära någon om islam lika mycket som det är att påminna er om det ni redan har hört eller läst och kanske klargöra vissa saker med Allahs vilja.

Vi läser väldigt ofta hadither och Koran verser som vi många gånger redan hört eller läst innan, men vi glömmer bort dem, eller så förstår vi inte riktigt innebörden av dem, så att påminnas är alltid gynnsamt.

 

Därför tänkte jag skriva en liten kort påminnelse som vi finner i Koranen, surah 74:42-47 (svensk översättning, Koranens Budskap) där folket av Paradis kommer att fråga syndarna:

 

 

"Vad förde er till helveteselden?"

De skall svara: "Vi hörde inte till dem som bad

och vi gav inte heller den nödställde att äta

och vi ägnade oss med [andra] likasinnade åt tomt och respektlöst tal [om höga ting]

och påstod att Domens dag var en lögn –

till dess vi fick visshet."

 

(foulana.tumblr.com)

Dua'a

“Yaa Muqallib Al-Quloob Thabbit Qalbee Alaa Deenik”

 

(O Changer of Hearts, keep my heart steadfast on Your religion)

 


My hijabstory

Salam aleikom syskon!
Idag vill jag skriva om något väldigt speciellt och något jag innerligt älskar. Det är min hijab. Allah säger i sin Bok:
”Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen. Och de skall inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sin svärfader, sina söner, sin makes söner, sina bröder, sina brorssöner, sina systersöner, närstående kvinnor, dem som de rättmätigt besitter och sådana manliga tjänare, som inte längre känner begär efter kvinnor, eller barn som ännu inte har begrepp om kvinnlig nakenhet. Och låt dem inte gå med svajande gång för att dra uppmärksamhet till sina dolda behag”. (surah An-Nur 24:31).
Och det själv är ju orsaken till varför jag har hijab, för att Allah säger det. Men absolut finns det andra orsaker och sätt till hur jag kom till att använda hijaben, detta inlägg kommer handla just om det :)
Det var vid 12 års ålder som jag började intressera mig för religion, på riktigt. Som nästan alla jag känner gick jag på Koran-skola, men helt ärligt så hade jag inget intresse för det innan. Jag var nyinflyttad i området Gränby och precis vid vår nya lägenhet fanns en lokal där MUFU (Muslimska Ungdomars Föreningen i Uppsala) höll till. Jag började regelbundet att besöka deras fredagsföreläsningar där flera föreläsare föreläste om en massa olika ämnen och det var då mitt intresse för religionen började!
Jag lärde mig mer om religionen med hjälp av mina föräldrar och från MUFUs alla underbara människor men det var inte för sen 1 år senare steget till hijab kom. Med min familj var jag i Birmingham, Storbrittanien, och hälsade på mina släktingar. Jag hade tänkt på hijab under hela det året men jag kom aldrig till en punkt då jag kände att nu är det dags. Min kusin som masha'Allah har haft hijab sedan barnsben hade en massa vackra slöjor, underslöjor och en hel rad av otroliga nålar. Åh tänkte jag, jag vill också. Men jag gjorde klart för mig själv att om jag någonsin skulle sätta på mig hijab då skulle det vara enbart för Allah skull och inte de matriella sakerna runt omkring.
Det var morgonen den 18 augusti 2007 och jag stod framför min kusins helkroppsspegel. Jag hade en vit underslöja i ena handen och en svart slöja i den andra. Jag stirrade på mig själv i spegeln och sade: Nu är det dags Rahma, sätt på dig den! Och det gjorde jag. Det var krångligare än vad jag trodde jag stod framför spegeln i minst 40 minuter för att täcka hela håret och se till att den satt som den skulle. Då fanns det inga hijabi-gurus som kunde guida en genom slöjfixandet utan jag fick gissa lite hur den skulle sitta haha. Men alhamdulilah jag kom ner för trappen och där satt familjen och släktingarna och alla blev glada. De ville försäkra mig om att detta var mitt egna val och att det var alldeles upp till mig, men självklart skulle de stötta mig. Jag kommer ihåg när jag frågade min pappa om vad han tyckte. Haha, pappa stackarn det enda han sa var det är upp till dig jag vill inte uttrycka min åsikt då den inte spelar någonsom helst roll men du ska veta att de kan finnas folk som inte är så glada över din hijab men låt dem aldrig påverka dig. Subhan'Allah dessa ord har aldrig lämnat mig och de kommer leva med mig genom hela livets gång.
I år firar jag och min hijab 5 år tillsammans. 5 år av glädje, sorg, kamp och tacksamhet till Allah. Tiden bara rusar iväg subhan'Allah, 5 år känns mer som 5 sekunder. Så en sak jag vill säga till er är ta vara på tiden ni har och använde det för gott! Och kom ihåg att hijaben aldrig är ett hinder utan den öppnar bara alla goda möjligheternas väg!
Insha'Allah så var detta inlägg av någon nytta,
Fred vare med er,
Rahma

Om

Min profilbild

Sistersindeen

Asselamu aleykum/Fred vare med er! Vi som skriver i denna blogg är två systrar i islam, därav namnet "sistersindeen". I denna blogg skriver vi om vår älskade religion islam.
RSS 2.0